Blå pil som pekar åt vänster
Tillbaka
stillin'

Hjärtats reflektioner

Elin Nilsson
November 12, 2021

Jag får sådan lust att krama dem. Lärarna jag möter som med både glöd i ögonen, ödmjukhet och kompetens fyller klassrummen med sin närvaro. Dag ut och dag in finns de där. För eleverna. För att lära. Lära ut. Passionerade. Mer eller mindre. Jag ser också stråk av trötthet. Intensiteten i deras arbetsrytm. Det sneda leendet när de säger ”jag hinner inte”. Lunchen och rasten som aldrig blev av. Rätta prov till sent på kvällen. Den där eleven som följer med hem i tanken. Vill hjälpa. Funderar på hur.

Jag vill krama dem. Säga du kan slappna av. Släppa ansvaret för en stund. Landa. Hitta hem till din egen tyngdpunkt. Komma in till ett tempo bortanför schemat. En rytm under rytmen. Jag vill bjuda in till långsamhet. Att hinna stanna kvar. I ögonblicket. I mötet. Och andas en stund. Jag vill också krama eleverna. Säga det räcker. Du är tillräcklig. Låta de uppleva vad det är att vara trygg. I skolan.

Jag vill krama utbildningsledarna ja hela förvaltningen, utbildningsministern. Ge utrymme för eftertanke. Vad handlar skolan om, Vem är den till för. Vilket samhälle speglas av skolan. Stress, press och psykisk ohälsa bland personal men framförallt våra unga. Vad säger det om vår samtid. Är det detta vi vill ge vår framtid?

Yogaterapeut & Projektledare i Skolyogas stillinprojekt

Kom igång